It's official!!

Nu är det helt officiellt, jag får min egna lägenhet den 1 januari!! Ja en studentlägenhet men what evah, egen lägenhet det du! Jag har aldrig bott helt själv, helt själv i en lägenhet. Har bott hemifrån ett tag men jag har alltid bott med någon annan, frivilligt eller ofrivilligt. När jag först flyttade till London delade jag rum med 2 pers jag inte ens kände. Senare flyttade jag ihop med två kompisar och delade rum med dem. I 1,5 månader bodde jag själv i ett rum men det var ju fortfarande andra som bodde i lägenheten. Sen flyttade jag ihop med kompisar igen. När jag kom tillbaka till Sverige flyttade jag hem igen men var för det mesta hemma hos min kille (fast då, killen jag träffade). Och nu bor jag med en tjej som är något störd i huvudet, men jag har eget rum iaf ;) Men seriöst, har nog beklagat mig över mental patienten i rummet bredvid men jag tror att hon har en kruv lös. Hon pratar ALLTID med någon, jag hör ingen som svarar så det är ju ingen på rummet med henne. Hon kan ju prata i telefon, men hela tiden? Jag kan höra henne stå och skratta i köket. Bara skratta, inte prata. Då kan det ju inte vara på telefonen?

Är den nån mer som har haft liknande boende situationer? Då menar jag inte bara en störd rumskompis ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0